carinaogunnar

Kerikeri

I fredags körde vi norrut mot Kerikeri där Gunnar tjatat om att få gå på café cinema. Under färden stannade vi för att äta och beundra vyerna. Vi åt bara lite mackor eftersom vi sparade oss till kvällen.

Innan vi kom fram till Kerikeri stannade vi vid en fudge fabrik och köpte lite fudge. Det var underbart gott och jag köpte två sorter, passionsfrukt och en med vanilj och choklad. Mumma...

Efter det körde vi in i Kerikeri. Vi hittade en camping där vi slog upp tältet och sen drog vi till det efterlängtade café cinemat. Det uppfyllde verkligen våra förväntingar och Gunnar fick äta et helt lammlår med potatismos. Det var helt magiskt enligt honom! Själv åt jag marockansk kyckling som också var väldigt god. Cafét var väldigt mysigt med filmafischer på väggarna.Efter maten var det filmdags. Filmen som visades hette Tropical thunder med Ben Stiller. Den var lite weird men frambringade några skratt och var en perfekt avslutning på dagen.

Belåtna varndrade vi hem och Simon och Tindra bäddade sedan ner sig i sin van medan jag och Gunnar skulle provligga tältet.

Nästa dag vaknade vi frusna och stela. Varken jag eller Gunnar sov speciellt bra, lite på grund av att det var så hårt och lite på grund av att det var så kallt. Simon och Tindra hade sovit gott i sin bil. Efter att ha rivit tält och packat ihop gick vi upp till det gemensamma kök som fanns på campingplatsen. Där lagade vi havregrynsgröt och rostade mackor, en god frukost.

Vi körde sen norrut för att till slut nå målet, Cape Reinga. På vägen stannade vi och använde stomkök och lagade pasta och pastasås. Den sista biten till Cape Reinga var grusig, hålig och backig, men till slut kom vi upp. Den besvärliga bilresan gav verkligen resultat. Det var väldigt vackert där uppe. Cape Reinga är den nordligaste platsen på hela Nya Zeeland och här möts även två världshav. Vi klättrade ner till stranden och där tog även jag, Simon och Tindra ett dopp. Det blev mycket klättrande för att sedan komma tillbaka till bilen och när vi sedan kom dit såg vi att vi var de sista som var kvar. Vi såg att det var ett oväder på väg så vi skyndade oss att komma iväg.

Vi hade inte planerat var vi skulle sova för natten så när vi körde förbi en mack för att äta på kvällen, klockan var väl typ halv nio, frågade vi om de visste någonstans där vi kunde campa. Då sa de att de hade campingplats på baksidan där vi kunde hålla. Perfekt, så det gjorde vi. Eftersom jag och Gunnar var trötta och inte ville sova i tält bestämde vi oss för att sova i bilen.

Kram Carina o Gunnar